Showing results by publisher "SAGA EGMONT" in World War II

En skvadron jagerfly av typen Grumman Hellcat lettet fra hangarskipet USS Enterprise 4. juni 1942. Like før hadde fly fra den japanske marinen angrepet den amerikanske basen på Midway, en øy midt i Stillehavet. Japanernes mål var å ødelegge basen og ta full kontroll over Stillehavet. Men angrepet var avslørt på forhånd av amerikanske kodebrytere, og U.S. Navy var klar til å slå hardt tilbake mot fiendens hangarskip. De to flåtene kunne ikke på noe tidspunkt se hverandre, men sendte derimot angrepsbølger av fly flere hundre nautiske mil over havet på jakt etter fienden.

Da Hitler satte fyr på Europa i 1939, håpet alle de nordiske landene å holde seg utenfor konflikten. Men bare tre måneder senere angrep Den røde armé Finland og tvang landet ut i en overlevelseskamp. Våren 1940 rullet store tyske divisjoner opp gjennom Danmark og Norge, og heller ikke Sverige gikk helt fri. Hitlers krav om fri passasje gjennom landet for de tyske troppene satte svensk diplomati sjakkmatt. Men overalt vokste motstanden.

25. august 1944 rullet de franske og amerikanske divisjonene inn i Paris. De svette og slitne soldatene ble kysset og fikk overrakt blomster og vin. Hitlers guvernør hadde overgitt seg, og nazistenes svarte og røde hakekorsflagg ble skiftet ut med trikoloren på alle offisielle bygninger etter hvert som befrierne nedkjempet tyske soldater som hadde forskanset seg rundt om i byen. Resten av landet var likevel ikke befridd, og i resten av Europa raste krigen fremdeles. Tidlig om morgenen 16. desember brøt helvete løs i Ardennene i Belgia.

Om morgenen 6. august 1945 løste besetningen på flyet Enola Gay ut en atombombe over Hiroshima. Få minutter etter var den japanske provinsbyen forvandlet til et brennende helvete. Tre dager senere led Nagasaki den samme skjebnen. Selv de forherdede japanske generalene, som faktisk var fast bestemt på at landet skulle fortsette kampen, var rystet over de ufattelige ødeleggelsene. Og da keiseren selv også talte for å overgi seg, valgte Japan å akseptere en betingelsesløs kapitulasjon.

Den 27. januar 1944 erklærte Stalin Leningrad for befridd. Etter to og et halvt års beleiring trakk vernemakten seg tilbake. Den røde armé forfulgte de motløse tyske soldatene som på bare tre dager ble drevet 100 kilometer vestover. Oppmuntret av seieren besluttet general Govorov å befri Estland. Men i slaget om elven Narva satte tyskerne en stopper for planene hans, og frontlinjen stoppet midlertidig opp. Men tyskerne var ennå hardt trengt fra alle kanter.

I 1943 var bildet på Østfronten snudd. I begynnelsen av felttoget rullet tyske stridsvogner over all motstand på vei inn over de russiske steppene. Men etter hvert fikk de slaviske "undermenneskene" overtaket og gjorde det vidstrakte landet til et helvete for Hitlers invasjonsstyrker. Nesten 100 000 soldater ble tatt som krigsfanger etter slaget ved Stalingrad tidlig på året. Og midt i juli vant Den røde armé et avgjørende slag mot vernemakten etter en taktisk genistrek i historiens største panserslag. Også mange skandinaver i tysk tjeneste fikk kjenne på lidelsene på Østfronten.

Da krigsutbruddet kom, hadde Hitler verdens sterkeste flyvåpen. Sommeren 1940 skulle Luftwaffes bombefly knekke Storbritannia, slik at landet ble tvunget til å slutte fred med Hitler, eller bli så svekket at veien til en tysk invasjon lå åpen. Men britene hadde en trumf i ermet: et helt nytt jagerfly. Den lille Spitfiren var svært manøvreringsdyktig, og de fryktløse britiske flygerne greide å stikke kjepper i Luftwaffes propeller selv om tyskernes Messerschmitt-jager på papiret var sterkere. I kampen mot britene satset tyskerne i stedet på V-1- og V-2-bomber.

Slaget er vunnet, fienden er drevet på flukt, og roen har senket seg. Slik tenker mange generaler - men ofte tar de feil. Korps av spesialtrente soldater sørget gjennom hele krigen for at fienden aldri fikk fred. Kommandoenhetene slo til hvor som helst: En tysk general ble kidnappet midt på Kreta. Fallskjermtropper befridde Benito Mussolini fra fengselet på en fjelltopp. Og britiske enheter sprengte fabrikkene i en norsk provinsby i luften og sørget for at Tyskland ikke fikk råstoffer til industrien.

Nazistenes propaganda iscenesatte Adolf Hitler som det tredje rikets asketiske, ensomme og geniale "Fører". Bare noen få kom tett innpå mannen bak 2. verdenskrig. Mystikken har gitt næring til en rekke konspirasjonsteorier - akkurat som Hitlers egne beslutninger innimellom var så merkelige at verken samtiden hans eller ettertiden kan forklare Førerens merkverdige valg: Hvorfor endret han målet for Luftwaffes terrorbombardement av Storbritannia fra militære mål til sivile? Hvorfor gav Hitler vernemaktens styrker stoppordre like før Dunkerque?

I august 1940 ble Berlin rammet av et bombeangrep. Adolf Hitler var rasende og beordret en rekke enorme luftverntårn oppført omgående - hvert enkelt dyrere enn byens olympiske anlegg. Dessverre var tårnene ineffektive, og ressursene var helt bortkastet. Føreren hadde også en opplagt sjanse til å tvinge britene ut av Nord-Afrika og få tak i Midtøstens verdifulle olje, i tillegg til at han helt unødvendig selv trakk USA inn i krigen i Europa. Hadde Adolf Hitler holdt hodet kaldt, kunne krigen ha fått en annen vinner.

Sommeren 1944 angrep Den røde armé plutselig Finland på Det karelske nes. Etter tre år med stillstand gikk Stalin i offensiven for å vinne tilbake tapt land. Sovjetlederen var optimistisk etter suksesser andre steder på Østfronten, der han etter flere år med bitter overlevelseskamp endelig hadde fått overtaket i oppgjøret mot nazistene. I Finland holdt forsvarerne noenlunde stand, men lenger sør var Hitlers armeer nær et sammenbrudd. Og Den røde armé viste ingen nåde på veien fram mot Berlin.

Slaget om Kiev hösten 1941 räknas som tidernas största inringningsslag. Det var ett resultat av Hitlers och Stalins envishet och är fortfarande omdiskuterat, trots ett överraskande litet akademiskt intresse jämfört med dess betydelse och omfång. Slaget står som främsta exemplet på hur allt svagare tyska formationer kunde utnyttja Stalins förlamande effekt på sina underordnade under krigets första månader, och uppnå några av världshistoriens största militära segrar. Samtidigt visade det att även de tyska segrarna kostade, och ofta mer än Tyskland kunde betala i längden.

När axelmakterna kapitulerar 1945 är sex års fasor äntligen över. Freden är dock inte gammal när hotet om krig åter tornar upp sig. Sovjetunionen och USA ställer sig i spetsen för var sitt block av allierade länder i det kalla krigets konflikt mellan kapitalism och kommunism - en konflikt som lätt kan blossa upp till en världsbrand om supermakterna väljer att avfyra sina nyutvecklade atombomber. Under ett uppror 1956 försöker Ungerns befolkning förgäves slita upp ett hål i den "järnridå" som håller invånarna inspärrade i ett Östeuropa dominerat av Sovjet.

I augusti 1940 utsätts Berlin för ett bombanfall. Adolf Hitler blir rasande och beordrar omedelbart att en rad gigantiska luftvärnstorn ska byggas - vart och ett dyrare än stadens olympiska anläggningar. Tornen visar sig dock vara ineffektiva och är ett slöseri med resurser. Hitler slarvar även bort ett bra tillfälle att driva ut britterna ur Nordafrika och lägga beslag på Mellanösterns ovärderliga oljekällor, och till synes utan anledning drar han in stormakten USA i kriget i Europa.

I början av kriget rullar tyska stridsvagnar fram över land efter land, medan människor apatiskt ser på. Efter hand som tyskarnas ockupation blir alltmer brutal växer emellertid motståndsviljan. Fridfulla protester som allsångsträffar i Danmark utvecklas till sabotage och väpnad kamp. I Storbritannien är Winston Churchill snabb att snappa upp signalerna, och redan under sommaren 1940 upprättar han SOE, en hemlig spion- och sabotageorganisation. Churchills första order till SOE är tydlig: "Sätt Europa i brand".

I maj 1942 cirklar amerikanska och japanska piloter över Korallhavet öster om Australien. Båda sidor försöker desperat lokalisera fiendens hangarfartyg. Till en början har amerikanerna turen på sin sida, men senare slår japanerna tillbaka. Det är första gången i historien som ett sjöslag utkämpas utan att de inblandade fartygen har kontakt med varandra. Trots att drabbningen i Korallhavet slutar nästan oavgjord blir uppgörelsen ändå en strategisk seger för de allierade. Japans expansion hejdas. Kejsardömet pressas tillbaka mot hemlandet men lämnar död och lidande efter sig.

Den 27 januari 1944 förklarar Stalin Leningrad befriat. Efter två och ett halvt års belägring drar Wehrmacht sig tillbaka. Röda armén förföljer de uppgivna tyska soldaterna, som på bara tre dagar drivs 100 kilometer västerut. Uppmuntrad av segern beslutar den ryske generalen Govorov sig för att befria Estland. I slaget om floden Narva sätter tyskarna dock stopp för hans planer, och fronten går tillfälligt i stå. Trots det är tyskarna fortfarande trängda från alla sidor.

År 1943 har läget på östfronten vänt. I början av fälttåget krossade tyska stridsvagnar allt motstånd på sin väg över de ryska stäpperna. Nu har de slaviska "undermänniskorna" dock fått övertaget och gjort det vidsträckta landet till ett helvete för Hitlers invasionsstyrka. Nästan 100.000 soldater blir krigsfångar efter slaget vid Stalingrad i början av året. I mitten av juli tillfogar sedan Röda armén den tyska krigsmakten ett avgörande nederlag efter ett taktiskt genidrag i historiens största pansarslag.

Sommaren 1944 angriper Röda armén plötsligt Finland på Karelska näset. Efter tre händelselösa år sätter Stalin in en offensiv som ska återta tidigare förlorade landområden. Sovjetunionen har haft framgångar på andra delar av östfronten efter flera års bitter kamp mot nazisterna och vill nu även se framgångar i norr.

En eskadrille Dauntless-styrtbombefly letter den 4. juni 1942 fra hangarskibet USS Enterprise. Kort forinden har fly fra Japans flåde angrebet den amerikanske base på Midway, en ø midt i Stillehavet. Japanernes mål er at ødelægge basen og tage fuld kontrol over Stillehavet. Men angrebet var afsløret på forhånd af amerikanske kodebrydere, og U.S. Navy er klar til at slå hårdt igen mod fjendens hangarskibe. De to flåder kan ikke på noget tidspunkt se hinanden, men sender angrebsbølger af fly afsted flere hundrede sømil over havet på jagt efter fjenden.