Season's Savings | ₹5/mo for 3 months

₹199/month after first 3 months. Renews automatically. Terms apply.
Historia.nu med Urban Lindstedt cover art

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia.nu med Urban Lindstedt

Written by: Historiska Media | Acast
Listen for free

About this listen

Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt, journalist och en stor historienörd. Varje onsdag släpper vi nya avsnitt, där Urban samtalar med kunniga och intressanta gäster. Det handlar om allt från bödlar på 1600-talet till brittiska imperiets uppgång och fall. Det blir djupdykningar i myterna kring vikingar eller kalla krigets värsta spionaffärer. Spännande historier om soldater som offrat sina liv, eller makthavare som fattat hisnande beslut. Det är lärorikt, dramatiskt och aldrig tråkigt.

Historia Nu – vi gör historien levande!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

All rights reserved
Social Sciences World
Episodes
  • När tsaren blev staten (del 1)
    Nov 9 2026

    I Ryssland kom staten att förkroppsligas av tsaren, en ensam härskare med oinskränkt makt. Det ryska tsardömet mobiliserade befolkning och resurser för att bygga en stat stark nog att överleva i ett vidsträckt rike med få tydliga naturliga barriärer. För att skydda kärnlandet flyttades gränserna successivt fram och omfattande buffertzoner skapades.


    Tsarer som Ivan den förskräcklige (1530-1584) kunde tortera och döda adelsfamiljer som utmanade honom. Städer som Pskov och Novgorod, där invånarna hade mer att säga till om, krossades i blod av Ivan den förskräcklige.


    I det första av fem avsnitt om Rysslands historia i podden Historia Nu pratar programledaren Urban Lindstedt med Per Månson, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med boken Den ryska autokratins uppgång och fall - Människor, händelser, kriser och reformer från medeltiden till revolutionen 1917.


    De mongoliska invasionerna mellan 1237 och 1240 förstörde stora delar av Rus. De nordöstra furstendömena styrdes av Den gyllene horden. Furstarna hade fortfarande mycket lokal makt men var tvungna att erkänna khanens överhöghet och betala tribut.


    Under den här tiden blev Moskva den dominerande makten i nordöstra Rus. Moskvas furstar fick ibland khanernas stöd och ansvarade då för att samla in tribut. När Den gyllene horden blev svagare tog Moskva kontroll över fler områden genom krig, diplomati, äktenskapsallianser och köp. Under Ivan III upphörde hordens politiska överhöghet år 1480.


    De vidsträckta slätterna i östra Europa underlättade handel och migration men också militära invasioner. Moskvas härskare mötte hot från bland andra tatariska khanat, Polen-Litauen och Sverige. Expansion, befästningar och kontroll över gränsområden blev därför centrala inslag i statens politik.


    Den militära mobiliseringen krävde stora resurser. Härskarna byggde upp en tjänstestat där jord, militärtjänst och lojalitet knöts samman. För att säkra skatteinkomster och arbetskraft begränsades böndernas rörelsefrihet. I 1649 års lagbok, Sobornoje ulozjenije, kodifierades en ordning som band stora delar av bondebefolkningen till godsen. Livegenskapen blev därmed en bärande del av samhällsstrukturen.


    Ivan IV, Ivan den förskräcklige, spelade en viktig roll i hur autokratin utvecklades. Han blev tsar över hela Ryssland 1547 och stärkte makten hos härskaren.


    Mest ökänd är opritjnina 1565–1572. Tsaren avskilde stora områden som sin särskilda domän och skapade opritjnikerna, en styrka som genomförde konfiskationer, deportationer och avrättningar. Terrorn drabbade såväl bojarer som andra grupper och hela områden, inte minst Novgorod.


    Ivan skapade däremot inte tjänsteadeln från grunden. En elit vars ställning byggde på jord i utbyte mot militär och administrativ tjänst hade vuxit fram tidigare. Under hans styre förstärktes systemet samtidigt som delar av den gamla aristokratin utsattes för hårda angrepp.


    Religionen bidrog också till härskarmaktens legitimitet. Den rysk-ortodoxa kyrkan hade ärvt det bysantinska idealet om symfonia, samverkan mellan världslig och andlig makt. Kyrkan var dock inte alltid passivt underordnad staten. Kyrkoledare kunde ha betydande ekonomisk och politisk makt, och konflikter med tsarerna förekom.


    Bild: Ivan den förskräcklige och hans son Ivan visar tsaren med sin döende son efter ett våldsamt utbrott. Målning av Ilja Repin, 1885. Public domain via Wikimedia Commons.


    Musik: Will The Winter End Cello Soloist av Yagull Music, Storyblock Audio


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Mer historia. Utan reklamavbrott.

    Med Historia Nu Premium får du alla avsnitt reklamfria för 45 kronor i månaden. Du stödjer samtidigt podden och hjälper oss att fortsätta hålla historien levande med kunniga gäster och berättelser som fördjupar vår förståelse av världen.

    Bli premiumlyssnare – för historiens skull.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    Show More Show Less
    43 mins
  • Vattnet gav och tog i folkloren
    Nov 4 2026

    Havet gav fisk, handelsvägar och möjligheter att resa. Men stormar, grund och strömmar kunde snabbt göra en resa farlig. Det här skapade en rik folklore med havsrået, näckar, vattenhästar och monster.


    I folktron hörde allt vatten ihop, som hav, älvar, sjöar och källor. Under ytan fanns en annan värld. Det finns många sägner om vatten som vill ha ett visst antal liv varje år. Människor tänkte att sjöar och hav kunde ha en egen vilja. Sägner hjälpte folk att förstå en värld där de aldrig kunde styra allt omkring sig.


    I detta avsnitt av Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med folkloristen och författaren Tora Wall, doktor i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi, och aktuell med boken Havet – Magi, monster och väsen.


    Gränsen mellan hav och land var laddad. Det gällde också gränsen mellan skeppet och vattnet och ytan mellan världen ovan och världen under. Där visar sig väsendena. Havsfrun sitter på en klippa vid stranden och kammar sitt långa hår. Näcken möter man vid stranden. Råttan som springer i land längs landgången varnar om förlisning.


    Långt innan vägar knöt ihop byar och städer använde människor hav, sjöar och älvar som transportvägar. De reste över vattnet för att handla, fiska, plundra eller hitta nya möjligheter. Varje resa innebar en risk. När båten lämnade stranden gick besättningen också över en gräns, från den trygga vardagen till ett område där vind, vågor och väder styrde. I folktron såg man därför stranden och vattenytan som laddade platser. Under ytan fanns det okända. I folktron var vattnet aldrig tomt. Det var bebott.


    I den fornnordiska mytologin personifierade jätten Ägir havets krafter. Hans hustru Ran hade ett nät med vilket hon fångade sjöfarare och drog dem ner i djupet. Drunkningsdöden fick därmed en förklaring. Den som försvann i vågorna hade inte bara råkat ut för en olycka – personen hade tagits av Ran.


    Även skeppet fick en stark mytologisk betydelse. Frejs skepp Skidbladner kunde vikas ihop när det inte användes, medan Nagelfar skulle föra kaosmakterna till den sista striden vid Ragnarök.

    Arkeologiska båtgravar och skeppssättningar visar samtidigt att båten kunde få en viktig roll även i begravningsritualer. Skeppet var mer än ett transportmedel och kunde knytas till föreställningar om övergången mellan liv och död.


    Ett av Nordens mest långlivade vattenväsen är näcken. I svensk folktro förknippades han med sjöar, åar och forsar – och med musik. Enligt sägnerna kunde människor söka upp honom för att lära sig spela. Den som lärde sig näckens melodier kunde trollbinda sina åhörare, men kunskapen kunde kräva ett offer. Musiken kunde också vara en fälla. Näckens spel lockade människor allt närmare vattnet, där drunkningsdöden väntade.


    Berättelserna hade samtidigt en praktisk funktion. Barn som varnades för näcken lärde sig också att hålla sig borta från djupa vatten och farliga forsar.


    I södra och västra Sverige berättades också om bäckahästen. Den kunde visa sig som en vanlig eller ovanligt vacker häst nära ett vattendrag. I ett återkommande sägenmotiv klättrar flera barn upp på dess rygg. Ju fler som sätter sig, desto längre blir hästen. Sedan kastar den sig ner i vattnet.


    Liknande vattenhästar finns på flera håll i Europa. I Skottland berättas om kelpies, övernaturliga hästar som lockar människor upp på ryggen innan de drar ner dem i djupet. Motiven visar hur berättelser kunde färdas mellan områden och anpassas till lokala landskap och traditioner.

    Bland de mörkaste sägnerna finns föreställningen att vissa vatten krävde människoliv med jämna mellanrum.


    Musik: Bounty Of The Harvest av Jackchai Tilakoon, Storyblocks Label.


    Bild Detalj från Carta marina, Olaus Magnus karta över Skandinavien och Nordatlanten, tryckt i Venedig 1539. Kartan förenar geografisk kunskap med skildringar av nordiska folk, djur och havsvidunder. Karta av Olaus Magnus (1490–1557). Public domain via Wikimedia Commons.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    Show More Show Less
    44 mins
  • Karl IX hänsynslösa uppror (repris)
    Nov 1 2026

    Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den lagliga tronarvingen Sigismund, och som avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.


    Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårda maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till sin fru och sina barn.


    I avsnitt 176 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.


    Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att säkra en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och på andra manufakturer. Flera nya städer grundades samtidigt, som Karlstad och Mariestad, och Nyköping, med sitt slott, blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader, och svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.


    Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl uppror mot kronarvingen Sigismund. Karl krossade brorsonen Sigismunds strävan efter att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.


    I sin kamp om makten lutade sig Karl gärna mot bönderna, som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som ett uttryck för ”Guds klara ord”.


    Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fick nog – och Sturemorden, som stoppade ätten som hotade Vasaätten.


    Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    Show More Show Less
    58 mins
adbl_web_anon_alc_button_suppression_t1
No reviews yet